God afton, Bloggvärlden!

Som representant av de levande döda så är jag ganska natt-aktiv, vilket jag märkte idag när jag tittade på min bloggstatistik. 89% av mina inlägg har skrivits mellan klockan 23.00 och 02.00 Jag anser att detta beror på att man på kvällen kan skriva om alla dagens funderingar, och dessutom är det bra att ha något att göra när man vet att man ändå sitter vaken till minst 01.30

Å andra sidan leder detta nattbloggande, nattspelande av gitarr och nattgörande av skoluppgifter-som-borde-gjorts-för-en-vecka-sen-så-att-dom-inte-skall-våldta-din-nattsömn till en koffeinförbrukning i stil med bensinförbrukningen på en Hummer. Och eftersom jag inte dricker kaffe, delvis för att jag vägrar förgubbas till den graden, delvis för att jag inte gillar smaken av det, så blir det inte så billigt heller. Men det är pris jag är beredd att betala för att överleva de lååååååååååånga mattatimmarna med Thelmis på morgonen.

På tal om långt så är det den första november nu, och detta betyder att vintertiden togs i bruk igår. Det är förjävligt nu när det är mörkt när man vaknar och mörkt när man kommer hem. Och värre blir det ännu. Fast det finns ännu hopp, för nästa veckoslut blir det HD (Fuck yea.) ,veckoslutet efter det polengruppens megabileet och BULLET FOR MY VALENTINE i ishallen. Nog för att där kommer vara fullt med Emopellen, men det stör mig bara lite.

På tal om emopellen så har vi temavecka i skolan nästa vecka. Man skall alltså klä sig enligt ett visst tema varje dag. Det börjar med pyjamas på måndagen (Jag använder inte pyjamas, så vi har ett problem där(NEJ, jag skaffar inte en pyjamas heller.)), angst på tisdagen (passande? folk som känner mig vet vad jag menar), gangstah på onsdagen (passar ju mig), nörd på torsdagen (passar ju Jankku) och le grande finale, suit up på fredagen som jag anser att är lite fantasilöst jämfört med dom andra, men det går väl an.

Men nu borde jag sova...fast det blir väl lite spelande först, lärde mig lite nya sånger idag som behövs övas på.

Godnatt, 

Sundmeister.

EDIT: Jag hatar när man lyssnar på en sång och får bilder i huvudet av saker som man vet att inte kommer att hända. Det är egentligen ganska fint att en sång kan väcka såna känslor och framkalla sådana bilder framför ens inre öga, men när man vet att det inte ändå kommer att ske så känns det bara som någon sorts organiserat fitteri. Fy som fan.