''What will you do when you get lonely
No one is waiting by your side?
You've been running and hiding much too long
You know it's just your foolish pride

Layla, you got me on my knees
Layla, I'm begging darlin' please
Layla, darling won't you ease my worried mind?

Tried to give you consolation
Your old man let you down
Like a fool, I fell in love with you
You turned my whole world upside down

Layla, you got me on my knees
Layla, I'm begging darlin' please
[- From :http://www.elyrics.net/read/e/eric-clapton-lyrics/layla-lyrics.html -]
Layla, darling won't you ease my worried mind?

Make the best of the situation
Before I finally go insane
Please don't say we'll never find a way
Or tell me all my love's in vain

Layla, you got me on my knees
Layla, I'm begging darlin' please
Layla, darling won't you ease my worried mind?

Layla, you got me on my knees
Layla, I'm begging darlin' please
Layla, darling won't you ease my worried mind?''

Ifall jag någon gång gifter mig tänker jag spela Layla på mottagningen. Så det så.

Det blev ingen Halloween-fest för mig detta år, eftersom ingen ordnade en som de var vänliga nog att inbjuda mig till, eftersom jag är en lonelyfag. Dock är jag en kreativ lonelyfag, så jag och min syster provade lite olika outfits som jag eventuellt skulle haft på mig ifall jag farit på Halloween-fest. Bildparad!!11!!!!

Batman. Masken är från nittiotalet, hur coolt är inte det? Den var ny när Batman Forever släpptes, det vill säga 1995 ifall jag inte har helt fel; alltså 16 (!!!) år gammal!

Sen fick jag damma av min gamla Darth Vader-hjälm, som jag senast användt på en maskerad när jag var typ tretton. Man märker att mitt huvud var lite mindre på den tiden, plus att mina örhängen fastnade på ett överjävligt vis när jag skulle ta bort den. Så kanske inte det bästa alternativet längre.

Alternativ nummer tre var tänkt att vara Lemmy Kilmister, men blev mera Chuck Norris möter Lemmy möter Gaystrippare. Skägget var ett helvete att göra, men det blev ganska stiligt till slut, i alla fall i mitt eget tycke. Dock ser man det inte helt på denna suddiga bild. Funderar på att återuppliva detta skägg under Sibbo Gymnasiums temavecka, men vet inte under vilken dag jag skall ha det.

Slutligen vill jag avsluta denna bildparad med en fenomenalt fin bild! :

Orsaken varför jag kan sova otroligt gott varje natt. <33333333. Jag är ju självklart en seriös kommunist. 

Livets små glädjeämnen.

Jag återvändt från Sverige. Efter några års terapi torde alla mina trauman försvinna småningom. Det känns ännu som hela jävla huset gungar på grund av båtens gungande, eller om det beror på andra faktorer....

För tillfället har jag ångest eftersom jag inte vet om:

1) Jag vill fara på musamessut eller inte.

2) Jag vill se ''Där Vi En Gång Gått'' eller inte.

3) Om jag vill göra något idag eller inte.

4) Om någon vill göra något med mig idag eller inte.

Nu tänker jag sova på saken.

''How sad for me''

Kommer ni ihåg dendär magiska kvällen i Maj? Dendär lugna söndagen då hela Finland exploderade från total tystnad och koncentration till euforisk glädje och segerjubel? Då många vuxna män fick en tår i ögat, då de bevittnat något som de trodde var omöjligt? Kommer ni ihåg vilken feelis det var dagen efteråt, då alla sjöng Taivas Varjele, Häissä och Poika Saunoo? Vi finländare kanske är en aning splittrade, men en sak som garanterat förenar oss är vår kärlek till ishockeyn.

Njut en stund av den magiska dagens feelis, och titta på denna video:

Taivas Varjele, mitäköhän sieltä tuli?

Tre frågor som jag funderat på under den senaste tiden, som jag inte helt kunnat svarat på:

Varför bloggar jag?

För vem bloggar jag?

Vad är bloggens syfte?

Jag har tre lösningar för att göra mig av med min bloggapati:

1) Sluta Blogga.

2) Låta apatin fortsätta på obestämd tid, men om den inte gett med sig efter en tid sluta blogga.

3) Fortsätta krysta fram dåliga och tråkiga inlägg, som det här.

Jag har tappat greppet.

Har så tråkigt på moddatimmen att jag faktiskt beslöt mig för att blogga, för en gångs skull... Högel sitter och flåsar mig i örat, så jag for fatta mig kort.

Igår när jag låg och funderade på livets allvar på kvällen kom jag på en lysande sångtitel: Coffeine-Cocaine? Låten skulle handla om att man kunde jämföra koffeinberoende med kokainberoende, vilket vissa kanske har lite erfarenheter av... Skall på lediga stunder börja fundera lite på den. Läste också klart Eric Clapton In His Own Words igår, en synnerligen bra biografi som var mycket bättre än jag förväntat mig eftersom det inte bara var ett musikaliskt punktknullande, utan handlade mer om Erics uppväxt, karriär och familjeliv sådär i allmänhet. Att inte heller Conor Claptons död överdrevs för mycket gav också stora pluspoäng från mig, till skillnad från Ozzy Osbournes självbiografi där det finns ett par kapitel som är ett enda angstande över Randy Rhoads, en skicklig gitarrist som efter sin död i en flygolycka kom att bli något större än han någosin var när han levde. 

Eric Clapton.

Jag har tillbringat den senaste tiden med att läsa, både Lovecraft och Väinö Linnas ''Okänd Soldat''....

Oj timmen tog slut,

Gtg.

Jag fortsätter senare, kanske.