Direktlänk till inlägg 18 november 2010
Min ondska är stor. På grund av att det är så många platser reserverade till den föreställningen av Harry Potter and The Deathly Hallows part 1 som vi skall på så kan man inte tydligen reservera biljetter. Vi får hoppas att det ännu finns platser kvar till den när vi kommer dit vid fyratiden imorgon. Annors är det illa. Å andra sidan går den ju senare också, men då hamnar vi att vänta ett par timmar i stan. Trögt.
Idag när jag vaknade på morgonen blev jag chockerad. SNÖ! SNÖ FUCKING ÖVERALLT! och det är ju liksom inte bara lite snö, utan ett satans snölager. Det trevligaste är att fanskapet håller på att smälta bort, så nu blir det slask istället. Jääätteskoj. Dessutom känns det som om det skulle vara helt fittigt kallt p.g.a den extremt heta sommaren vi hade. Very najs. Very najs indeed.
Med tanke på vädret och min allmänna frustration så låter min plan att fytta till Grekland och bli fiskare, ha en ny kvinna i varje hamn och sluta min dagar omringad mina älskade barnbarn på den grekiska landsbyggden ännu mera lockande. Då skulle man slippa bort från alla jobbiga människor och detta eviga mörker, och bara börja om på nytt i det land som jag tycker att är vackrast i världen.
''Und merke bald ich bin schon lange kalt....So kalt...Mir ist kalt . . .Soo kalt...''
Ich habe keine lust.
Guten nacht,
Sundben
P.S På gitarrfronten inget nytt.
Idag blev jag påmind om jag faktiskt har en blogg. Jag satt på bussen påväg in till stan för att kolla in slutförsäljningen på Anttila - jag skulle nämligen behöva några grejer till mitt kök och tänkte att om det någonsin är läge för att slå ti...
Inspirerad av min bloggarkollega Lukas känner jag att det är dags igen för att skriva litet här på bloggen. Dock skola ni, o högt ärade läsare, icke förvänta eder något spektakulärt. Jag kommer nämligen att återuppliva en gammal serie; S...
Under en gatlykta står en man och röker. Jag går förbi honom och känner den där fräna lukten av cigarettrök. Kollar ner mot ån. Den är lugn så här till kvällen. Det doftar litet vagt av restaurangmat och sommar. Jag är trött. Jag är slut. Ja...
Under slutspurten här i Åbo känns allting litet jobbigt. Deadlines trycker på, alla runtom mig är antingen redan på arbete eller megastressade av skolarbete. Det blir lätt så att man känner sig aningen ensam och bortglömd, då folk inte har tid för en...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
6 |
7 | |||
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 |
14 | |||
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 |
21 | |||
22 | 23 | 24 | 25 | 26 |
27 |
28 | |||
29 | 30 | ||||||||
|