Detta, kära värld, är mitt Etthundrafemtionde inlägg. Nu borde jag skriva något deepshit, något roligt och något retrospektivt. Vi får se vad det blir.

Idag var jag till stan och såg på Due Date med min moster och min syster. Den var bättre än jag förväntat mig, fast vissa roliga ställen kändes liksom påtvingade, och verkade vara skrivna ''pakosta''. Robert Downey Jr. gjorde som vanligt ett strålande jobb.

Dessutom skaffade den rockare en ny rock idag som rockar fett (höhöö), som passar mig och min stil ganska bra, men är lite mera ''sofistikerad'' så att säga än min läder-rock.

Jag fick veta något skoj idag: Min Mommo har äntligen fått en ordentlig hörapparat efter <4 år av dålig hörsel. Min moster sade att hon hade blivit rörd till tårar av att höra snön knastra under hennes fötter igen. Sådana saker får en att tänka på att man borde uppskatta de små sakerna här i livet och sina sinnen medan man ännu kan. Å andra sidan anser jag att jag är lite för ung för att börja med såna klicheér riktigt ännu.

Imorgon torde det vara julkonsertövning och sedan skall findus födelsedag firas. Skojigt!

Gonatt!

Sundmannen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag blev jag påmind om jag faktiskt har en blogg.   Jag satt på bussen påväg in till stan för att kolla in slutförsäljningen på Anttila - jag skulle nämligen behöva några grejer till mitt kök och tänkte att om det någonsin är läge för att slå ti...

Inspirerad av min bloggarkollega Lukas känner jag att det är dags igen för att skriva litet här på bloggen.  Dock skola ni, o högt ärade läsare, icke förvänta eder något spektakulärt. Jag kommer nämligen att återuppliva en gammal serie;     S...

Under en gatlykta står en man och röker. Jag går förbi honom och känner den där fräna lukten av cigarettrök. Kollar ner mot ån. Den är lugn så här till kvällen.  Det doftar litet vagt av restaurangmat och sommar. Jag är trött. Jag är slut. Ja...

Under slutspurten här i Åbo känns allting litet jobbigt. Deadlines trycker på, alla runtom mig är antingen redan på arbete eller megastressade av skolarbete. Det blir lätt så att man känner sig aningen ensam och bortglömd, då folk inte har tid för en...

Nattliga hälsningar, bäste bloggläsare. Eller kanske är det dag när du läser det här? Skippa isåfall det första ordet.   Inspirerad av Lasse Grönroos från vårt allas favoritradioprogram, Metallväktarna, har jag tänkt börja en ny serie här på min ...