Livets små glädjeämnen.

Jag återvändt från Sverige. Efter några års terapi torde alla mina trauman försvinna småningom. Det känns ännu som hela jävla huset gungar på grund av båtens gungande, eller om det beror på andra faktorer....

För tillfället har jag ångest eftersom jag inte vet om:

1) Jag vill fara på musamessut eller inte.

2) Jag vill se ''Där Vi En Gång Gått'' eller inte.

3) Om jag vill göra något idag eller inte.

4) Om någon vill göra något med mig idag eller inte.

Nu tänker jag sova på saken.

''How sad for me''