Nattinspirationen slog till ännu en gång, lika hänsynslöst som alltid.....

Detta veckoslut har firats i festens tecken:

Efter skolan på fredagen åkte vi in till stan med ett par grabbar för att se på True Grit, som är en remake av filmen med samma namn från 1969, med Jeff Bridges i John Waynes klassiska roll som Rooster Cogburn. Filmen var bra, med stark handling och starka karaktärer, men hade ett dåligt slut som drog ner filmen som helhet. Det var ganska synd, för resten av filmen var som sagt bra. Faktsiskt bättre än jag tänkt mig.

Sedan fick vi veta att herr Eklund ordnade ett spontant jippo, så jag och Mr. Nasse begav oss dit efter lite yrande i anttila där herr Nasse införskaffade världens bästa skiva på LP, och ännu lite mera yrande med transporten. Där härjade vi i vanlig ordning, och jag drack upp en större del av rommen som köptes från Sverigebåten. Det var trevligt att fara på jobb till klockan åtta på lördagen ska jag säga er. Jag var ännu påverkad då, så det var en intressant upplevlse. Dessutom var det så soligt på morgonen att man var glad när man gick till jobbet, för en gångs skull. Inte för att det är något fel med att jobba, det är bara tiden för jobbet som är jävlig.

På lördag kväll var det sedan dags för lite grundande med Nasse och AG innan vi började gå mot gamla kommunalhuset, där greken firade sin adertonårsdag. Temat var som sagt Glam, och jag och AG var verkligen inte vackra. Jag skulle gärna berätta mera om kvällens fest, men jag kommer inte riktigt ihåg någo därifrån av någon anledning...När jag sedan kom hem därifrån så slocknade jag på mitt golv, men inte före jag gett mig själv ett par löften. Vackert Sundis, vackert.  När jag vaknade låg jag tvärs över min säng, och jag skall säga er att det var ännu värre att jobba idag morse än det var igår. Ni anar säkert varför. Men när jag sedan fick komma hemma och sova lite mera, och sedan chilla med lite kokis och snacks, så blev det bra igen. Sen har resten av dagen varit helt övertrög, så som sönd(er)dagar alltid är. 

Imorgon börjar en av de stressigaste veckorna i mitt liv, men sedan på veckoslutet smäller det igen. Men då skall jag iallafall släpa mig till sängen före jag slocknar.

Godnatt, bloggnissar.

Vaför låter dedär så bekant?