När man ser på en Stanley Cup-match brukar man inte ofta se dylika fasoner. Nog för att Philadelphia Cryers alltid spelat fult, men gårdagen var nog något utöver det vanliga. Fast inte var Penguins några änglar direkt heller.

Jag har samlat vuxenpoäng på den senaste tiden. På lördag hjälpte jag pappa att byta däck på bilen, på söndagen var jag på konfirmation och idag åkte jag till IKEA för att skaffa en ny hylla, har nämligen lite inredningprojekt på gång. Något måste man ju hålla sig sysselsatt med under dessa långa, tråkiga dagar.

Fast vuxenpoängen försvinner sakta men säkert eftersom jag spenderar minst 50% av min vakna tid med att spela Castlevania: Circle of the Moon. Jag känner mig som en arbetslös nörd.

Time to go slay some skeletons.

Hej alla barn!

Mitt namn är Andreas. Jag är aderton år gammal, nitton den femte juli detta år. Jag är en 190 cm lång filur, som ofta skojar till det eller fösöker se det roliga i allt. När jag är seriös är jag verkligen seriös, men annars är allting ett skämt eller en axelryckning för mig. Jag säger, fastän det inte uppskattas, vad jag tycker om saker och står gärna för mina åsikter. Och jag vet inte vart jag försöker komma med detta inlägg, för jag är aningen på kanelen. Så här kommer en lustig bildserie:

P.S Tack alla för en najs fest! Sundis-setä on hyyyvin iloinen!

Bäste läsare av detta inlägg, jag ämnar nu göra ett experiment. Ett experiment som jag haft i tankarna en längre tid redan. Jag har faktiskt gjort ett liknande förr, om mitt guldfisksminne inte sviker mig. Nåväl, ifall jag inte har gjort det har jag i alla fall lekt med tanken på att göra det. 

Vad är experimentet i fråga, undrar ni då? Jo, det skall jag tala om för er.

Eftersom musik är en viktig del i både mitt och många andra människors liv, så tycker jag det vore intressant att veta vilken låt eller vilka låtar just DU associerar med mig. När du ser mig, min blogg eller något som har med mig att göra, vilken låt är då den förste som spelas i ditt huvud? Varför är det just denna låt? Lämna gärna svaret på dessa två frågor i form av en kommentar, så svarar jag med att berätta vilken låt/vilka låtar jag associerar med DIG och varför det antagligen är så. Hoppas så många som möjligt deltar! :) (Vittu Sundis, du och ditt storhetsvansinne.)

Tillåt mig beskriva gårdagen med endast två bilder:

Om filmen måste jag bara säga att den var perfekt. Cirkeln är sluten. Och om cidern: haters gonna hate.

När jag sedan kom hem idag på morgonen så mötte jag min granne i trappan, påväg till jobbet. Hon skrattade när jag bara mumlade fram ett snabbt ''huomenta'' och sedan slank in genom dörren.

Idag har jag varit på PRG och trögat mig. Borde väl sova snart, blev inte allt för många timmar förra natten.

Men före det:

EDIT: Ny omröstning av det mysigare slaget. Kyllä kansa tietää.

Skulle vilja säga och skriva så mycket.

Skulle vilja förklara och berätta och beskriva.

Men jag vet inte vad jag skulle säga.

Jag vet inte vad jag skulle skriva.

Jag vet inte vad jag skulle förklara,

Eller berätta,

Eller beskriva,

Så att du skulle förstå vad jag menar.

Gary Moore skulle ha fyllt 60 år 4 april. Grattis på födelsedagen, Gary, var du än är. Hälsa Phil från mig.

''I remember Paris in '49.
The Champs Elysee, Saint Michel
And old Beaujolais wine.
And I recall that you were mine
In those Parisienne days.

Looking back at the photographs.
Those summerdays spent outside corner cafes.
Oh, I could write you paragraphs,
About my old Parisienne days.''

Dessutom skulle Paul Gray ha fyllt fyrtio igår. Grattis till dig också, Paul.

Här när jag satt i min ensamhet och avnjöt sötman av de chokladägg den mystiska påskharen av okänd orsak (antagligen ren godhet) förärat mig i år, emedan mina öron lystrade till tonerna av Rammstein, kom jag på att jag inte bloggat ordentligt sen jag skrev om mina funky drömmar. Tillåt mig nu därför ge er, bästa läsare/ stalkers/ intrillare/ beundrare/ vänner/ fiender en lite briefing av vad som skett, vad som sker och vad som kommer att ske i mitt liv nu efter mitt äventyr i österbotten.

Till att börja med kan jag berätta att jag kollat på en jäkla massa filmer, samt sett på Futurama. Mina dagar blir lätt både långa och tröga, så jag slår ihjäl tiden genom att se på film, spela NHL mot min bror eller spela gitarr. En storstädning av mitt rum finns i planeringsstadiet, men jag antar att den kommer att förbli endast en plan. Jag har lite halvhjärtat kollat efter ett jobb åt mig, men jag hittar inget vettigt. Kort sagt bidar jag min tid i väntan på att något spännande skall hända, och vilar upp mig efter tolv år av tung skolgång.

Dock har jag inte endast slappat, utan varit med diverse äventyr också. Till exempel sökte jag min tyske broder från Kervo tågstation klockan halv sex på morgonen förra onsdagen, och hamnade dagen därpå efter många om och men i den lokala ''räkälän'', Paroni med Iso-K. På långfredagen spelade jag Guitar Hero: Metallica för första gången på en mycket lång tid, samt såg The Three Musketeers. Idag cruisade åt jag påskmiddag med tjocka släkten, fick chokoägg och sedan cruisade jag och det tidigare nämnda K:et runt halva östnyland i brist på bättre sysselsättning, vilket slutade med att vi halv-crashade en fest. Att sådant denna påsk. 

Om framtiden tänker jag inte säga allt för mycket: Vårkonsert, festfestfest och Bob Malmström.

Sådärja. Nu kan jag slappa från bloggandet en tid igen.

Jag brukar vanligtvis inte ta allt för stor notis vad mina drömmar handlar om, och liksom de flesta andra människor brukar jag glömma bort mina drömmar nästan med det samma. Men på senaste tid har jag drömt samma dröm om och om igen. 

Jag drömmer att jag går på en is, som jag vet att inte kommer att hålla. Jag drömmer att isen spricker. Jag drömmer att jag hjälplöst faller i ett svart vatten. Jag drömmer att jag försöker simma. Jag drömmer att försöker kämpa mig mot kanten som hela tiden försvinner längre bort. Jag drömmer att jag ger upp. Jag drömmer att jag sakta sjunker ner i det mörka vattnet. Jag drömmer att ljust försvinner. Jag drömmer att mörka skuggor omsluter mig. Jag drömmer att jag ser upp mot ytan där otydliga ansikten syns. Jag drömmer att jag sträcker mig efter hjälp. Jag drömmer att ingen hjälp finns. Jag drömmer att jag drunknar.

Och sedan vaknar jag, fylld av obehag. Jag kände mig manad att googla vad det tyder på ifall man drömmer om att drunkna, och fann detta:

''Drowning generally means that there is just too much of something in someone’s life. Maybe the dreamer is overworked? stressed? or maybe tired? It is the subconscious way of asking the dreamer to slow down, take stock and reevaluate perspectives.

Some interpreters see drowning dreams as a rebirth. If you die in your dream and then live again, then it is a signal for change or a new beginning. To dream about seeing somebody drown means that you are over involved with somebody and you are slowly losing your identity to that person.''

Och nu undrar jag vad det finns för mycket av i mitt liv, vad det är jag borde lugna ner mig med. Eller om det är en maning att börja pånytt med något, eller ändra på något. Jag vet inte vad det skulle vara, för mitt liv känns ganska så perfekt just nu. Eller är det så att jag sakta börjar glida in i vansinne? Det har jag fruktat redan länge. Ibland funderar jag verkligen varför folk ens vill umgås med en galning som jag.