Hej allihopa!

En månad utan att blogga alls. Huhu. Det känns som en helt för lång tid, och på samma gång som en ganska så passlig tid. Om jag saknat att blogga? Inte speciellt mycket egentligen. Ibland skulle det ha varit skönt att om kvällarna skriva ner sina funderingar , för att helt enkelt töma huvudet - men annars så har min bloggpaus gått ganska smidigt. Måste ärligt erkänna att jag från början tänkte lägga ner bloggen helt fastän jag lovade att återkomma, men som ni redan insett så har min inspiration och mitt intresse för att blogga återkommit. Redan när jag vaknade på morgonen visste jag att bloggen kommer återuppstå. Det kändes i lilltån.

Liksom Fågel Fenix stiger bloggen åter ur askan, pånyttfödd, stark, redo för nya eskapader och anekdoter.

Vad har jag gjort under denna tysta månad? För att fatta mig kort kan jag säga att jag i hemlighet önskat att militären redan skulle börjat för min del. Min vardag som arbetslös dagdrivare är grå och bokstavligen fattig. Denna tid kunde spenderas på att tjäna staten och gå sönder i Syndalen istället för att söka jobb och spotta i taket. Alternativt kunde jag ha inlett mina studier, jag skrev ju in mig nu på Tidag i universitetet - Men det känns inte rätt. Jag vill börja på allvar sen när jag äntligen börjar.

För att låna Stephen King ur The Shining: All work and no play makes Sundis a dull boy.

Fast det är nog inte sant egentligen, för det har nog funnits en del ''play'' i augusti också. Den ökända torsdagsklubben, sista lägret som hjälppis, musicerande, festande för festandets skull och allmän tid tillsammans med de bästa av de bästa, den elit bland mänskliga individer som titulera sig som mina vänner. Jag har lärt mig att uppskatta dessa människor mera, för jag har insett nu när de en efter en börjat droppa av mot militär eller studieort att jag faktiskt saknar dem, mer eller mindre. Inte för att vi alla umgicks så superaktivt, men det kanske fanns inpräntat någonstans i bakhuvudet att de i alla fall finns i närheten. Det var en sorts trygghetstanke, ett litet ankare i min tillvaro. Jag är tacksam över de vänner jag ännu har kvar inom en human kilometerradie. Det är som Mark Twain en gång skrev med sin känsliga och vassa penna: ''Mina vänner, vad vore jag utan er?''

Jag (del)äger ju en hund nuförtiden också. Penny heter den. Såhär ser den ut:

Och jag fick äntligen skaffat min favorispelare, Sidney Crosbys, spelarskjorta. Myser i den nästan ohälsoamt mycket.

Möjligheten att stalka min blogg om tisdagskvällarna har återvänt! Yii-haa!

Truly yours,

Sundben.

 

A

31 augusti 2012 08:34

Oh really???????

Andreas Sundberg

31 augusti 2012 12:24

Yes. Really.

 

S.T.A.L.K.E.R.

2 september 2012 22:40

O JÄVLAR ANAMMA SUNDIS ÄR HEMMA

Andreas Sundberg

2 september 2012 23:53

Ei välttämättä.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag blev jag påmind om jag faktiskt har en blogg.   Jag satt på bussen påväg in till stan för att kolla in slutförsäljningen på Anttila - jag skulle nämligen behöva några grejer till mitt kök och tänkte att om det någonsin är läge för att slå ti...

Inspirerad av min bloggarkollega Lukas känner jag att det är dags igen för att skriva litet här på bloggen.  Dock skola ni, o högt ärade läsare, icke förvänta eder något spektakulärt. Jag kommer nämligen att återuppliva en gammal serie;     S...

Under en gatlykta står en man och röker. Jag går förbi honom och känner den där fräna lukten av cigarettrök. Kollar ner mot ån. Den är lugn så här till kvällen.  Det doftar litet vagt av restaurangmat och sommar. Jag är trött. Jag är slut. Ja...

Under slutspurten här i Åbo känns allting litet jobbigt. Deadlines trycker på, alla runtom mig är antingen redan på arbete eller megastressade av skolarbete. Det blir lätt så att man känner sig aningen ensam och bortglömd, då folk inte har tid för en...

Nattliga hälsningar, bäste bloggläsare. Eller kanske är det dag när du läser det här? Skippa isåfall det första ordet.   Inspirerad av Lasse Grönroos från vårt allas favoritradioprogram, Metallväktarna, har jag tänkt börja en ny serie här på min ...