Jaha, så blev det då slutligen Lockout på NHL ändå. Nu känns mitt liv (hård hockey-fantast som man är) värdelöst. Kan lika bra gå och dränka mig i en skål med Corn Flakes eller skära upp vristerna (för handlederna är för mainstream) med mitt VISA-kort, eftersom livet ändå saknar mening. Vad skall jag nu göra under långa ensamma nätter om jag inte kan följa med Pittsburghs matcher eller i alla fall kolla på recaps av tidigare spel? Ångest.

Sunday, boody sunday sjöng någon i radion någon gång. Tror visst att det var Uuu-kakkonen som de kallas här i Finland. Denna söndag kom att bli avslutningen på ett av de bästa veckosluten på länge - jag och herr Salamander lastade nämligen bilen full med väskor (som till en stor del innehöll sprit) och madrasser, och styrde sedan kosan mot Åbo till herr Findus, som lär ska bo där nuförtiden. På fredagsaftonen spenderade vi vår tid med att dricka öl och spela, ahem, greger och president i lägenheten på klostergatan, liksom på den gamla goda tiden. Efter att vi vaknat på lördagen styrde vi kosan mot Åbo centrum, tittade oss omrking lite och åt en synnerligen mättande brunch/middag på en lokal pizzeria, där man verkligen fick valuta för pengarna. Sedan befann vi oss plötsligt i Edisons mörka källare. där vi spelade biljard (förloraren betalar!) och tog oss ett stop. Efter en avstickare till Bar Toimisto på vägen hem ölade vi en stund, uppfann en ny drink och fortsatte kortspelandet, för att sedan bege oss ut i Åbos nattliv. Vi fick uppleva Whisky Bar (don't drink and drive - you'll spill your drink) och Happy Hour på Amarillo Turku (där vissa kom in gratis på grund av S-etukortti). Slutligen vinglade vi hem genom en skum park och filosoferade kring livets mening och dylika djuphetstankar. Sedan vaknade vi på söndag morgon, och resten av historien känner ni till. Snipp snapp slut, så var Sundis slut. Huhu. Tur att man inte har några studentskrivningar att oroa sig för imorgon, liksom vissa.

 Hamburger Börs, bitches!

Har en massa tankar och funderingar att skriva, men jag sparar dom till senare (eller aldrig). 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag blev jag påmind om jag faktiskt har en blogg.   Jag satt på bussen påväg in till stan för att kolla in slutförsäljningen på Anttila - jag skulle nämligen behöva några grejer till mitt kök och tänkte att om det någonsin är läge för att slå ti...

Inspirerad av min bloggarkollega Lukas känner jag att det är dags igen för att skriva litet här på bloggen.  Dock skola ni, o högt ärade läsare, icke förvänta eder något spektakulärt. Jag kommer nämligen att återuppliva en gammal serie;     S...

Under en gatlykta står en man och röker. Jag går förbi honom och känner den där fräna lukten av cigarettrök. Kollar ner mot ån. Den är lugn så här till kvällen.  Det doftar litet vagt av restaurangmat och sommar. Jag är trött. Jag är slut. Ja...

Under slutspurten här i Åbo känns allting litet jobbigt. Deadlines trycker på, alla runtom mig är antingen redan på arbete eller megastressade av skolarbete. Det blir lätt så att man känner sig aningen ensam och bortglömd, då folk inte har tid för en...

Nattliga hälsningar, bäste bloggläsare. Eller kanske är det dag när du läser det här? Skippa isåfall det första ordet.   Inspirerad av Lasse Grönroos från vårt allas favoritradioprogram, Metallväktarna, har jag tänkt börja en ny serie här på min ...