Det blev aldrig något av del 2/2 av det förra inlägget. Det får ni bara acceptera och leva med.

Detta veckoslut var jag på höstdagarna i Toijala. Jag märkte nog direkt att jag var ganska så mycket äldre än majoriteten av deltagarna, och jag kände mig aningen socialt utstött på grund av det, så jag chillade mest med Sibboborna och några sådana som jag kände förut i min egen ålder, ungefär. Dock hade jag med mig gitarren och vi körde några trappjam samt ett uppträdande på Open Stage, vilket ledde till ett par nya bekantskaper. Det var roligt att för en gångs skull höra att någon uppskattar när man spelar, något jag av någon anledning inte får höra så ofta, när jag tänker efter. Jag blev speciellt glad när jag fick höra ''Du låter helt som Johnny Cash'', något som jag eftersträvat eftersom hans låtar är några av de enda som är så låga att jag inte låter som en hes luffare när jag sjunger dem. Nåväl, Höstdagarna i helhet var väl ganska okej, fastän jag inte riktigt hade någon feelis under veckoslutet. Det var endast en påminnelse om hur långt jag egentligen kommit i livet, om hur kort tid det är tills militären börjar och allting förändras, och ett ännu ett bevis på att världen gått vidare. Antar att det var mina sista höstdagar. 

Annars är det bra med mig: jag håller på att försöka vända min dygnsrytm, så jag vaknar tidigt och far och sova tidigt. Det är ganska jobbigt, egentligen, men jag orkar inte med allt spott och spe jag fått på grund av att jag varit vaken om nätterna (fast det haft sina orsaker). Det är därför jag skriver detta inlägg såhär tidigt, för jag vaknade just. Usch. Det är inte heller kul. 

Det är som att en känsla av uppgivenhet skulle lagt sig över mig. Allting känns så meningslöst.

Bäst att sluta här.

''Don't know that I will
But until I can find me
A girl who'll stay and won't play
Games behind me
I'll be what I am
A solitary man, solitary man

I've had it to here being where
Love's a small word
A part time thing
A paper ring

I know it's been done
Havin' one girl who love me
Right or wrong
Weak or strong''

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag blev jag påmind om jag faktiskt har en blogg.   Jag satt på bussen påväg in till stan för att kolla in slutförsäljningen på Anttila - jag skulle nämligen behöva några grejer till mitt kök och tänkte att om det någonsin är läge för att slå ti...

Inspirerad av min bloggarkollega Lukas känner jag att det är dags igen för att skriva litet här på bloggen.  Dock skola ni, o högt ärade läsare, icke förvänta eder något spektakulärt. Jag kommer nämligen att återuppliva en gammal serie;     S...

Under en gatlykta står en man och röker. Jag går förbi honom och känner den där fräna lukten av cigarettrök. Kollar ner mot ån. Den är lugn så här till kvällen.  Det doftar litet vagt av restaurangmat och sommar. Jag är trött. Jag är slut. Ja...

Under slutspurten här i Åbo känns allting litet jobbigt. Deadlines trycker på, alla runtom mig är antingen redan på arbete eller megastressade av skolarbete. Det blir lätt så att man känner sig aningen ensam och bortglömd, då folk inte har tid för en...

Nattliga hälsningar, bäste bloggläsare. Eller kanske är det dag när du läser det här? Skippa isåfall det första ordet.   Inspirerad av Lasse Grönroos från vårt allas favoritradioprogram, Metallväktarna, har jag tänkt börja en ny serie här på min ...