Fyra timmar. Fyra långa timmar. Fyra oändliga timmar.  

I fyra timmar låg jag och stirrade i taket. I fyra långa timmar låg jag och stirrade i taket. I fyra oändliga timmar låg jag och stirrade i taket. En evighet.

Sömnen är verkligen lång borta nu. Det finns inget jag hellre skulle vilja just nu än att sova som normala människor, men jag kan inte. Tankarna är för många, det finns så många sidor kvar att läsa och så mycket att skriva om. Jag måste sätta tankarna i ord, annars kommer jag inte att kunna sova. Inte alls. Det är ren ut sagt förjävligt.

Mitt veckoslut blev lite roligare än jag tänkt mig: fastän jag tog det lugnt på fredag så hann jag både fira min farmors födelsedag på lördag, samt senare avlägga besök vid de lokala barerna i intressant och blandat sällskap. Det var passligt chill, och passligt spontant - exakt den lilla kryddning som min dag behövde. Idag åkte jag till Kyrkslätt för att hälsa på släkten där, samt tittade på finalen i F1, som ju inte var direkt någon överdramatisk tävling. Dessutom tog jag en liten movemberbild, för att visa hur bra mina fjun växt under den senaste månaden. Swagmeister kommer att gilla denhär. Märk symbolen på skjortan! Och jo, jag vet att jag ser ut som en bilmekaniker.

#movember #amis #batman #lissu #boring #kyrkslätt" /> 

Vidare kan jag berätta att jag kommit till bok IV, det vill säga Magiker och Glas, i mitt läsande om Det Mörka Tornet. Det är nästan ofattbart att jag har ungefär lika mycket kvar, om inte ännu mera än det jag redan läst. Intrigen blir hela tiden mer komplex och spännande, så det gäller att vara på alerten så man inte missar någon viktig detalj. Sedan är det bara tre kvar!!! Tornet nalkas, mer och mer för varje dag.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag blev jag påmind om jag faktiskt har en blogg.   Jag satt på bussen påväg in till stan för att kolla in slutförsäljningen på Anttila - jag skulle nämligen behöva några grejer till mitt kök och tänkte att om det någonsin är läge för att slå ti...

Inspirerad av min bloggarkollega Lukas känner jag att det är dags igen för att skriva litet här på bloggen.  Dock skola ni, o högt ärade läsare, icke förvänta eder något spektakulärt. Jag kommer nämligen att återuppliva en gammal serie;     S...

Under en gatlykta står en man och röker. Jag går förbi honom och känner den där fräna lukten av cigarettrök. Kollar ner mot ån. Den är lugn så här till kvällen.  Det doftar litet vagt av restaurangmat och sommar. Jag är trött. Jag är slut. Ja...

Under slutspurten här i Åbo känns allting litet jobbigt. Deadlines trycker på, alla runtom mig är antingen redan på arbete eller megastressade av skolarbete. Det blir lätt så att man känner sig aningen ensam och bortglömd, då folk inte har tid för en...

Nattliga hälsningar, bäste bloggläsare. Eller kanske är det dag när du läser det här? Skippa isåfall det första ordet.   Inspirerad av Lasse Grönroos från vårt allas favoritradioprogram, Metallväktarna, har jag tänkt börja en ny serie här på min ...