Jag hade tänkt skriva en lång fin redogörelse över händelseförloppet si och händelseförloppet så i kursiv text, men jag orkar helt enkelt inte. Därför tänker jag suckerpuncha med några komprimerade meningar i tjock svart text:

JAG HAR BRUTIT FOTEN. DET GÖR JÄVLIGT ONT.  DET ÄR EN AV DE VÄRSTA SAKER SOM HÄNT I MITT LIV. JAG HAR VÄRLDENS OTUR. JAG HAR INGET SOCIALT LIV. DET BLIR KNAPPAST NÅGON MILITÄR I JANUARI. RIKTIG GOD JUL, SÄGER JAG BARA.  I VÄRSTA FALL MÅSTE DETTA OPERERAS.

 
Sådärja. Då har jag gett luft åt lite känslor, som man säger. Här är en bild på julens första paket:

Jo, min fot är jävligt blå. Skoj.

Men som en liten tröst fick jag i alla fall världens finaste julkalender:

Blir dock ingen match för mig 7.12., som jag tänkt.

Man kan gärna ta kontakt med mig på sätt eller annat och pigga upp min dag. Man kan till och med få komma på besök, om man frågar snällt. Kanske.

Lyssna på denna medan ni läser detta inlägg. För dramatisk effekt. 

 

S.T.A.L.K.E.R.

2 december 2012 21:34

Kan du skriva mitt namn på fotpaketet? Vetdu, sådär som dom alltid gör på TV.

Andreas Sundberg

2 december 2012 21:41

Om du hittar en penna som funkar på materialet, så sure.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag blev jag påmind om jag faktiskt har en blogg.   Jag satt på bussen påväg in till stan för att kolla in slutförsäljningen på Anttila - jag skulle nämligen behöva några grejer till mitt kök och tänkte att om det någonsin är läge för att slå ti...

Inspirerad av min bloggarkollega Lukas känner jag att det är dags igen för att skriva litet här på bloggen.  Dock skola ni, o högt ärade läsare, icke förvänta eder något spektakulärt. Jag kommer nämligen att återuppliva en gammal serie;     S...

Under en gatlykta står en man och röker. Jag går förbi honom och känner den där fräna lukten av cigarettrök. Kollar ner mot ån. Den är lugn så här till kvällen.  Det doftar litet vagt av restaurangmat och sommar. Jag är trött. Jag är slut. Ja...

Under slutspurten här i Åbo känns allting litet jobbigt. Deadlines trycker på, alla runtom mig är antingen redan på arbete eller megastressade av skolarbete. Det blir lätt så att man känner sig aningen ensam och bortglömd, då folk inte har tid för en...

Nattliga hälsningar, bäste bloggläsare. Eller kanske är det dag när du läser det här? Skippa isåfall det första ordet.   Inspirerad av Lasse Grönroos från vårt allas favoritradioprogram, Metallväktarna, har jag tänkt börja en ny serie här på min ...