Här sitter jag, Jean Andreas Waldemar Sundberg, 19 år, 190cm, blodgrupp B+, militärklass E, ögonfärg blå, hårfärg mörkblond, och funderar samt lyssnar på allt underligare musik desto senare natten lider. Just lyssnade jag på svensk hiphop, nu är det progressiv Sludge Metal och senare antagligen känsloladdad soulmusik, dansk dansmetal och mäktiga åttiotalsballader som gäller. Min spellista på spotify är sannerligen en sillsallad av allt möjligt, det ena konstigare än det andra. Lite som jag själv. Konstigare ibland än annars.

Jag har inte egentligen bloggat ''ordentligt'' sedan typ den fjärde januari, känns det som. Inläggen efter det har varit korta uppdateringar, oftast om sådant som jag efter att ha skrivit det (för jag skriver utan att tänka efter först allt för ofta) brukar kalla för highflyshit, med ett självironiskt litet leende. Har på något vis inte riktigt fått fram blogglusten sådär egentligen detta år alls. Funderade i ett skede på en bloggpaus i likhet med den jag tog på sommaren, men YOLOFISH ( just när du trodde att alla dessa hemska förkortningar inte kunde bli jävligare så dyker denna upp. När jag var ung betydde fish fisk, inget annat) och nu skriver jag igen. Så hören i, allen!

Idag gjorde jag något jag inte gjort på nästan två månader: Jag gick utan kryckor. Doktorn sade alltså att jag skall börja gå korta sträckor utan stöd och kryckor, när jag träffade henne idag morse (har ingen sexuell betydelse). Så jag har gått omkring och sett ut som en krigsveteran som fått en kula i knät halva dagen idag. Det känns verkligen konstigt att börja stiga på en fot och ett ben som varit utan anvädning så länge nu. Det känns ovant i hela kroppen vid varje steg, men jag kämpar vidare. Jag måste alltså ha kryckor om jag tänker gå länge och mycket med foten, så jag kör säkert med kyrckor på UK i Karis nästa helg.

Jepp, jag ska utomlands nästa helg. Ändå till Karis. Men före det så skall jag spela i den lokala kyrkan på onsdagen denna vecka. Ifall man vill se mig moka så kan man komma dit till 18:30 och fnissa. Jag vill ännu nämna dagens otroligt inspirerande jam, då vi beslöt att spela de tre mest stereotypiska rocklåtar som någonsin skrivits. Jag vet inte när jag senast skulle haft så roligt i musikaliska bemärkelser, så det gör jag gärna om, närsomhelst! 

Annars så går det bra: jag vaknade idag till nyheterna att IFK äntligen fått ny tränare, att Bruce Springsteen är påväg till Finland och att Pittsburgh Penguins vann sin andra match i rad. 

 

Erica

22 januari 2013 02:28

Aaaah! Yolo är en förkortning! Jag har länge undrat vad det där yolo egentligen betyder. Alltid lär man sig nåt nytt. :D

P.S Vilka är de tre mest stereotypiska rocklåtarna?

http://yle.fi/extrem/blog/Banankokaren

Andreas Sundberg

22 januari 2013 12:45

Tror att ditt liv var bättre före du visste. :D

De är Paranoid, Stairway To Heaven och Free Bird.

 

Lina

22 januari 2013 08:23

Utan kryckor! Jee! Det blir nog bra! Woop! :D

Andreas Sundberg

22 januari 2013 12:44

För tillfället är det nog extremt mycket enklare att använda kryckor :D

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag blev jag påmind om jag faktiskt har en blogg.   Jag satt på bussen påväg in till stan för att kolla in slutförsäljningen på Anttila - jag skulle nämligen behöva några grejer till mitt kök och tänkte att om det någonsin är läge för att slå ti...

Inspirerad av min bloggarkollega Lukas känner jag att det är dags igen för att skriva litet här på bloggen.  Dock skola ni, o högt ärade läsare, icke förvänta eder något spektakulärt. Jag kommer nämligen att återuppliva en gammal serie;     S...

Under en gatlykta står en man och röker. Jag går förbi honom och känner den där fräna lukten av cigarettrök. Kollar ner mot ån. Den är lugn så här till kvällen.  Det doftar litet vagt av restaurangmat och sommar. Jag är trött. Jag är slut. Ja...

Under slutspurten här i Åbo känns allting litet jobbigt. Deadlines trycker på, alla runtom mig är antingen redan på arbete eller megastressade av skolarbete. Det blir lätt så att man känner sig aningen ensam och bortglömd, då folk inte har tid för en...

Nattliga hälsningar, bäste bloggläsare. Eller kanske är det dag när du läser det här? Skippa isåfall det första ordet.   Inspirerad av Lasse Grönroos från vårt allas favoritradioprogram, Metallväktarna, har jag tänkt börja en ny serie här på min ...