Hela naturen står stilla. Skogen susar inte. Ingen vind blåser. Det är lugnt. För lungt. 

Och tyst, så tyst att man nästan kan höra sina hjärtslag.

Det ligger någon sorts förväntan i luften. Eller är det oro?

Stormen är påväg. 

Blixtarna, dundret, det iskalla regnet som öser ner. Vindarna. Kölden.

Utbrottet. Vreden. Mörkret.

Men tills den kommer kan vi inget annat än att vänta.

Vänta och lyssna på tystnaden.

Har kommit hem från det första barnlägret av fyra nu. Det är mitt sommarjobb i år att vara vuxenledare på församlingens läger. Nej, inte hjälpledare. Vuxenledare. En av de två lägerbossarna. Ansvar, ansvar och vuxenpoäng. Vilket ju har både bra och dåliga sidor. Kunde nog aldrig ha trott när jag själv var barn på församlingens läger att jag någon gång skulle vara med och dra i trådarna. Där ser man igen livets små överraskningar. 

Jag är aningen stressad just nu, så jag samlade vuxenpoäng genom att bestämma mig för att stanna hemma imorgon och INTE fara på fest. Har program på lördagen, och då vill jag helst vara fullt utvilad. 

En av de största drömmarna jag haft sen jag var femton kommer gå i uppfyllelse: 

Att se RAMMSTEIN live!

På lägret lyssnade jag på Depeche Mode varje kväll, så vad är inte ett bättre slut än en låt av dem som också Rammstein gjort en cover på? 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag blev jag påmind om jag faktiskt har en blogg.   Jag satt på bussen påväg in till stan för att kolla in slutförsäljningen på Anttila - jag skulle nämligen behöva några grejer till mitt kök och tänkte att om det någonsin är läge för att slå ti...

Inspirerad av min bloggarkollega Lukas känner jag att det är dags igen för att skriva litet här på bloggen.  Dock skola ni, o högt ärade läsare, icke förvänta eder något spektakulärt. Jag kommer nämligen att återuppliva en gammal serie;     S...

Under en gatlykta står en man och röker. Jag går förbi honom och känner den där fräna lukten av cigarettrök. Kollar ner mot ån. Den är lugn så här till kvällen.  Det doftar litet vagt av restaurangmat och sommar. Jag är trött. Jag är slut. Ja...

Under slutspurten här i Åbo känns allting litet jobbigt. Deadlines trycker på, alla runtom mig är antingen redan på arbete eller megastressade av skolarbete. Det blir lätt så att man känner sig aningen ensam och bortglömd, då folk inte har tid för en...

Nattliga hälsningar, bäste bloggläsare. Eller kanske är det dag när du läser det här? Skippa isåfall det första ordet.   Inspirerad av Lasse Grönroos från vårt allas favoritradioprogram, Metallväktarna, har jag tänkt börja en ny serie här på min ...