Så svårt att blogga nuförtiden. Det händer något hela tiden, och jag kan inte samla mina tankar. Jag skriver ett halv inlägg och får ångest. Jag vet inte varför. Det känns bara så dumt, nästan litet pinsamt att blogga just nu. Risken att jag skriver något för dumt, något för personligt och stort är för övehängande. Kanske det är därför jag får ångest när jag bloggar. För att jag för en gångs skull försöker hålla mig från att skriva något dumt. En massa jävla snack om känslor, tankar och ångest som inte för världen ett skvatt vidare.

Idag har det inte varit min dag. Jag har haft en riktigt horribel baksmälla (tack vare SFs Gulis-sitz), vaknat för sent, hoppat på fel buss, förstört min rygg med tre veckos madrasssovande samt dragit på mig en riktigt rejäl förkylning som grädde på moset. 

Jag kommer spendera några dagar av den kommande veckan med att vara sjuk hemma i Sibbo, vilket ju egentligen är helt skönt. Åbo ger mig litet ångest just nu. 

Men jag tänker hålla mig från att skriva varför. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag blev jag påmind om jag faktiskt har en blogg.   Jag satt på bussen påväg in till stan för att kolla in slutförsäljningen på Anttila - jag skulle nämligen behöva några grejer till mitt kök och tänkte att om det någonsin är läge för att slå ti...

Inspirerad av min bloggarkollega Lukas känner jag att det är dags igen för att skriva litet här på bloggen.  Dock skola ni, o högt ärade läsare, icke förvänta eder något spektakulärt. Jag kommer nämligen att återuppliva en gammal serie;     S...

Under en gatlykta står en man och röker. Jag går förbi honom och känner den där fräna lukten av cigarettrök. Kollar ner mot ån. Den är lugn så här till kvällen.  Det doftar litet vagt av restaurangmat och sommar. Jag är trött. Jag är slut. Ja...

Under slutspurten här i Åbo känns allting litet jobbigt. Deadlines trycker på, alla runtom mig är antingen redan på arbete eller megastressade av skolarbete. Det blir lätt så att man känner sig aningen ensam och bortglömd, då folk inte har tid för en...

Nattliga hälsningar, bäste bloggläsare. Eller kanske är det dag när du läser det här? Skippa isåfall det första ordet.   Inspirerad av Lasse Grönroos från vårt allas favoritradioprogram, Metallväktarna, har jag tänkt börja en ny serie här på min ...