Mitt förra inlägg var kanske lite, hmm, ogenomtänkt. Det är nämligen så att jag har haft en smärre kris här under några veckor som jag inte riktigt ännu heller kommit ur, så saker och ting kan bli lite...angstiga ibland. Men å andra sidan så får jag ju angsta så mycket jag bara vill på min blogg, så att så att.

Jag har ingen inspiration att blogga mera.

En ensam stund i mörker

Jag kan inte sluta tänka på dig

Och inte heller slutar jag undra

Ifall du tänker lika mycket på mig?

Det är svårt att sova

När tankarna skenar iväg

Spelar upp scenarion

Som man fruktar att aldrig sker

Så jag vågar inte fråga

För du kanske säger ''Nej''

och solen skulle igen gå ner

I mörkt hav

För jag vill ju inte förstöra

Det där speciella vi två har

Så kan jag inte göra

Då har jag ingen kvar

För ingen ger mig samma kick

Fast jag trodde lågan redan slocknat

Utan den kicken

Skulle min värld vara grå och trist.

Jag går sönder.

Igår var den stora dagen inne. Äntligen kom Harry Potter and the deathly hallows part II på biograf. Självklart var jag och se på den, självklart var den bra och självklart satt jag klistrad vid filmen som en fluga i en burk erikeeper. Det är svårt att beskriva filmen med ord, för den berörde mig så djupt på något sätt. För mig har Harry Potter alltid varit något viktigt, eftersom jag växt upp med dessa otroliga böcker och filmer, och jag tror att de påverkat mig mycket som individ. Den var så fin på något sätt helt enkelt, den var liksom mer än bara en film. Man kände att man på något sätt var del av något större när man såg den, liksom som om man bevittnade något otroligt. Harry Potter-eran kunde inte ha slutat bättre. Jag kommer sakna känslan av att räkna ner dagarna tills nästa film kommer ut. Det känns som Harry helt enkelt gått vidare in i den stora evigheten, men bakom sig har han lämnat en lapp: ''Du vet var jag finns.''.

“Tell me one last thing,” said Harry. “Is this real? Or has this been happening inside my head?”
“Of course it is happening inside your head, Harry,'' Dumbledore replied with a smile.''But why on earth should that mean that it is not real?”

Det som ju gör en bra film ännu bättre är ju förståss bra sällskap ;)

Idag har jag gått sönder på jobbet, åkt till kyrkslätt och umgåtts med släkten där. Imorgon efter jobbet börjar semestern! Det ska firas i Helsingfors i gott sällskap,

och det blir eventuellt lite bowling före det. Today, life still is good.

Något annat har jag väl inte att påstå.

Take care now, bye bye then.

Även detta bekant. P.S Jag har otroligt tråkigt. 

Ett tecken på att man har tråkigt på jobbet är väl att skägget växer extremt snabbt?

Jobbet har blivit Jokipuisto all over again: Det finns inget att göra. Jag sitter och lyssnar på radio X3m minst sex timmar per dag, svettas och stirrar i väggen. Men vi ska se det från den positiva sidan: Jag får lön för det, och semestern börjar om 4 dagar, plus att jag har onsdagen att se fram emot. Dessa faktorer, adderad med solsken och god pizza idag på matrasten, fick mig att inse det simpla faktum som man så ofta glömmer: Life is good. Åtminstone för en tid framåt, that is, för jag borde börja öva på Matematiken, så att jag kommer igenom kursen. Annars är det paska homma, Hermanni. På alla sätt. Kanske jag borde ta med och räkna till jobbet? Yeah, very likely att jag skulle få något gjort. 

Idag har det varit en mycket intressant dag, med tvinnande i både södra sibbo och keravaregionen, en hel del skratt på grund av lustigheter i Hong Kong och en död häst samt randöm musik och insikten att vi skall göra en realityshow som ska heta FYRVAKTARNA. Profit gånger 9001. Imorgon kanske det blir IKEA-färd, eftersom jag skulle behöva en flaskställning samt en skilld hylla till CD-skivor och DVDer. Vi får se vad tiden för med sig.

''Things get damaged
Things get broken
I thought we'd manage
But words left unspoken
Left us so brittle
There was so little left to give''

Buenos Noches.

Detta veckoslut har varit mer än bara bra, det har varit otroligt! På fredagen efter att ha suttit ett par timmar och lyssnat på X3m på jobbet åkte jag in till stan för att se på Alice Cooper och IRON MAIDEN live, på första raden dessutom eftersom herr Salmi har haft tur som en leprechaun och vunnit VIP-pass in till stadion. Personligen anser jag att denna Maidenkonsert var den bästa av alla de fyra gånger jag sett Maiden, fast några låtar på setlistan eventuellt skulle ha kunnat bytas ut mot ett par äldre låtar istället. 

 Här hade vi den (i alla fall då) tomma stadion bakom oss. En mäktig känsla indeed. Bilden har jag stulit från Attes facebook! :)

Igår var det äntligen dags för min efterlängtade 18-årsfest. Festen var otroligt najs med trevligt folk, bra musik och bra stämning. Även på gitarrerna var stämningen riktigt okej, fastän jag spelade med en sträng för lite. Ett par roliga bilder från festen:

Idag var det städning, städning, städning och sen stänkare och kvällschill hos herr Benjamin. 

Nu skall jag sova 5h, sedan väntar en härlig arbetsvecka följd av en månad semester! Fett najs! 

Skriver mer imorgon, om jag orkar.

Jag ångrar nästan att jag klippte håret igen. Det blev kanske lite kortare än jag tänkt mig, så nu tror folk att jag ska rycka in på måndag eller tisdag eller när det nu var som våra stolta pojkar skall åka in för att försvara vårt land från inbillade fiender. Det är antagligen därför jag inte måste visa ID någonstans heller, fast å andra sidan kan ju det faktum att man ligger vid gränsen på 190cm också bidra en hel del, för att inte tala om mitt misslyckade sommarprojekt. Jag får väl bita i det sura äpplet och raka mig, helt enkelt.

Dessutom kan vi nu konstatera att vår hemkommuns alko har mycket dåligt urval. Där fanns inte ens JD and Coke på burk. Vad är nu det här för strunt? Det fick bli Martini istället, som jag aldrig tidigare smakat på. TIll drinkblandis kanske den duger, men fan heller att man dricker den rå! Verkligen inget vidare. Måste kolla upp hur man gör en Vodka Martini - Shaken, not stirred på rätt sätt så att jag kan inbilla mig att jag faktiskt är en gentleman i James Bond-stil en stund i alla fall, fast jag vet bättre. 

Borde jag göra så på min födelsedag att jag inte tar med några drickor alls, utan endast dricker de flaskor som jag eventuellt får till gåva? Fast det kanske inte är så smart. 

Imorgon blir det en episk dag! IRON FUCKING MAIDEN, och som extra socker ännu till VIP-Biljett! Det är nog den finaste present jag någonsin har fått i mitt liv hitills tror jag. Dessutom lär jag få biljetter till RAMMSTEINS konsert i Helsingfors 15.2.2012 imorgon också! 

Idag var vi och lagade lokalen i ordning inför min fest på vs. Jag är taggad som en tjur på speed, milt sagt. Livet är för bra at the moment, finns nästan inget som sätter en mörk kant på de positiva moln som jag verkar sväva omkring på nu. 

Och vad det gäller dig: Du lyser upp min tillvaro ännu mer! ;) Oho oho, nu låter jag som en fåne på rödvin.

Kanske jag är det?

Godnatt,

Den glade fånen.