För tillfället består min värld till en stor del av att läsa The Dirt, lyssna på Johnny Cash, Bruce Springsteen och känna ångest inför omtagningen i kort matematik, kurs fem. På grund av denna ångest skulle jag villa göra just som The Man In Black gjorde under de sista åren i sin karriär: vandra omkring i ödemarken med en gitarr som enda sällskap, sätta sig ner och beskåda naturens under och låta dem inspirera mig till att skriva låtar. Bara jag, gitarren, naturens ro och min ångest.

Eller sen köra Mötley Crüe-varianten: festa tills den enda känsla som finns kvar i kroppen är känslan av att blodhalten börjar bli för stor i alkoholomloppet: Att leva som varje dag skulle vara ens sista. Då skulle livet vara en fest.

Ett klart tecken på att det börjar bli höst: Depression börjar slå in.