Jag blir galen. Mitt vänstra öra har nu varit i lås halva fucking dagen. Jag hör allt i mono. Försökte spela lite gitarr, men fick fel i huvudet med att bara höra det från högra sidan. Försöker lyssna på musik, men det är också aningen enformigt. Kan inte koncentrera mig på något, bara på örat som härjar. Kanske ett besök till läkaren skulle vara på sin plats?

Grattis, du lär dig lite biologi på köpet när du läser min blogg. No hyvä sulle.

Har hela dagen i dag haft en känsla, som man enklast kan beskriva, formulera som en mening: ''Skulle någon märka, ifall jag skulle försvinna?''. Ifall jag helt utan förvarning gav mig iväg för att bo en månad i Brasilien, skulle någon ens fundera på att jag försvunnit? Skulle någon sakna mig alls? Skulle jag sakna någon, egentligen? Jag tror jag helt enkelt skulle behöva komma bort från vardagen, lite. Kanske dendär österbottenresan inte skulle vara en helt dum idée trots allt? Vi får vänta och se.

Dagens musikartist är kanske förvånande för vissa: Robbie Williams. Jag tycker han skrivit många bra låtar. Som Angels, Feel, Millenium eller varför inte She's The One? 

 

JT

29 februari 2012 13:42

Grattis, nu vet du hu ja hade de hela skriban me mina öron. :) jo då, no sku ja i alla fall märka om du plötslit sku fösvinna! d tror ja no dom flesta sku

http://chanettes.blogspot.com

Andreas Sundberg

29 februari 2012 20:28

That's what they all say...

 

JT

29 februari 2012 21:37

men de e ju så! iisin inga angsta över sånt nu fö tro mig, du sku no va saknad :) om int av andra så i alla fall av mig

http://chanettes.blogspot.com

Andreas Sundberg

29 februari 2012 22:01

Chill, chill. Int angstar jag :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag blev jag påmind om jag faktiskt har en blogg.   Jag satt på bussen påväg in till stan för att kolla in slutförsäljningen på Anttila - jag skulle nämligen behöva några grejer till mitt kök och tänkte att om det någonsin är läge för att slå ti...

Inspirerad av min bloggarkollega Lukas känner jag att det är dags igen för att skriva litet här på bloggen.  Dock skola ni, o högt ärade läsare, icke förvänta eder något spektakulärt. Jag kommer nämligen att återuppliva en gammal serie;     S...

Under en gatlykta står en man och röker. Jag går förbi honom och känner den där fräna lukten av cigarettrök. Kollar ner mot ån. Den är lugn så här till kvällen.  Det doftar litet vagt av restaurangmat och sommar. Jag är trött. Jag är slut. Ja...

Under slutspurten här i Åbo känns allting litet jobbigt. Deadlines trycker på, alla runtom mig är antingen redan på arbete eller megastressade av skolarbete. Det blir lätt så att man känner sig aningen ensam och bortglömd, då folk inte har tid för en...

Nattliga hälsningar, bäste bloggläsare. Eller kanske är det dag när du läser det här? Skippa isåfall det första ordet.   Inspirerad av Lasse Grönroos från vårt allas favoritradioprogram, Metallväktarna, har jag tänkt börja en ny serie här på min ...