Varje gång jag talar med dig känner jag igen en bit av mig själv.

Jag vet inte varför det är så, vi är på samma våglängd liksom.

Om gud var en radiotekniker, så skulle man kunna säga att vi programerades på samma gång.

Jag drömde faktiskt om dig inatt.

''O Children'' spelade i bakgrunden.

Jag undrar om du uppfattar det på samma sätt?

Eller är det bara mina sinnen som lurar mig igen?

Så som alla gånger förr.

Alla gånger hittills.

''We have the answer to all your fears
It's short, it's simple, it's crystal clear
It's round about and it's somewhere here
Lost amongst our winnings''

Jag ber om ursäkt, men denna vits för bra för att inte sätta på bloggen.

''- Vad är det för skillnad på en kvinna med PMS och en uppretad kamphund?

 - Smink.''

Jag skrattar så jag gråter. Seriöst.

På tal om att gråta har jag religionsprov imorgon. Hejhå, hejhå... 

Bekant?